Rick James – Super Freak
Fortsätter på en annan av mina associationsbanor och då måste jag ju ta med den här gamla favoriten. Jag minns så väl i början av 80-talet då det lite stod mellan Rick James och Prince om vem som skulle kunna titulera sig kung av funken. Sen trasslade ju Rick James till det för sig med droger och annat så han fick sitta inne periodvis. Det var först i slutet på 90-talet som han verkade få någon slags rätsida på sitt liv men 2004 så checkade han in för gott då kroppen lade av till följd av hans drogmissbruk.
Hur som helst så var han alltid min favorit när jag var tvungen att ställa honom och Prince mot varandra. Rick James var lixom lite mer naturlig och kändes mer äkta på något vis. Finns ett kanonexempel där Prince mer eller mindre gör bort sig på scenen. Det är när Michael Jackson och han blir uppropade på scenen under en James Brown-konsert 1983. Michael Jackson visar direkt var skåpet ska stå, men sen när Prince kommer upp på scenen så blir det lite mer tafatt och man bara känner hur karln vill vara nån annanstans just i det ögonblicket. Han verkar inte alls bekväm med att improvisera, något som stärker mig i teorin om att Rick James var mer äkta.
James Brown, Michael Jackson & Prince on stage 1983
Ja, det finns inte så mycket mer att säga om det här klippet då det talar för sig själv. Men jag vill avrunda med att säga att Prince har ju kommit med en mängd kanonbra låtar genom åren, så som artist är han helt ok. Men han är nog inte det där naturbarnet som många vill tro. Där får han pisk med hästlängder av Rick James som var en makalös personlighet och artist.
Tjillevippen
notbugs
No comments:
Post a Comment